Coaching
Jag erbjuder kvalificerad och individuellt anpassad coaching för privatpersoner, idrottare, ledare och andra nyckelpersoner.
Som coach hjälper jag Dig att hitta Dina drivkrafter och definiera önskade resultat så att Du får ut maximalt av Dina resurser.
Jag ger Dig verktyg för hur Du sätter fokus på vad Du vill nå i livet istället för vad Du tror är möjligt att nå. Du kan skapa Din egen framtid.
Feedback från individuell coaching "Du ställde frågor som gjorde att jag var tvungen att tänka till. Jag har aldrig funderat på tidigare varför jag tänker som jag tänker eller förhåller mig till saker på det sättet, Tack!"
Chefscoaching är effektivt för att jobba på individuell nivå. De bästa cheferna skapar tillsammans de bästa förutsättningarna för företagets utveckling.
Coaching på distans. Jag använder mig av Skype. Telefon och mail fungerar som komplement.
Jag är internationell certifierad coach och licensierad mental tränare via Skandinaviska Ledarhögskolan.
Från bloggen inom Coaching
Woop Woop
2018.10.8
Sluta vänta på att rätt saker ska inträffa – Action!
Och vad gör du "Om ifall att" inträffar på vägen mot ditt mål? Att "woopa" har visat sig vara receptet för att du ska nå dina mål.
Wish (önskan), Outcome (resultat), Obstacle (hinder), Plan (plan).
- Wish – Vad är det du vill nå? Ett enkelt exempel "jag tränar minst två dagar i veckan"
- Outcome – När du nått din vilja/önskan/dröm vad blir resultatet? "jag får bättre kondis, styrka och orkar leka med mina barn" (du får troligen bättre sömn, hälsa och går ner i vikt på köpet)
- Obstacle – Var ärlig! Vilka är dina hinder? "jag ägnar tid åt att titta på TV"
- Plan –Vad gör du om för att undvika att hamna i TV-soffan? Om jag X så kommer jag Y. "jag tränar först och tittar på TV efter"
Woopmetoden är beskriven i senaste numret av Modern Psykologi och grundar sig på studier gjorda av psykologen Gabrielle Oettingen och pyskologprofessor Peter M. Gollwitzer.
Här finns en kort film om metoden
Åtta km i timmen
2018.9.19
Vi glider sakta, sakta längs kanalen. Landskapet drar långsamt förbi. De första dagarna kryper det i kroppen, det händer inget, känner mig uppvarvad och uttråkad.
Efter ett tag varvar hjärnan ner, jag har tid att tänka klart varje tanke. Känslan går över till något annat. Ett lugn sprider sig i hela kroppen. Inga tider att passa, vi stannar där det ser fint ut och lämnar när vi känner oss klara för vidare färd. Det är inte stoppen jag njuter mest av. Det som ger ro är när vi glider fram i åtta km i timmen. Landsbygden passerar, ögat fastnar på ett vackert trästaket, en ruffig båt, ett överväxt uthus, en gammal cykel, vinrankorna längs sluttningarna och slussarna som kommer med jämna mellanrum blir de enda avbrotten. Jag tar in och blir medveten om saker jag med största sannolikhet inte lagt märke till i vardagens vanliga tempo. Känner förundran över det vackra och tacksamhet.
Jag tänker på alla stressade människor jag möter därhemma. Människor som inte orkar längre. Jag träffar dem på alla arbetsplatser. Människorna som inte lyssnar på signalerna; spänningshuvudvärk, sömlösa nätter, irritation, hinner inte äta lunch, som har koppen på skrivbordet istället för att ta ett break ihop med kollegorna, har inte tid med träningen....
"Det händer inte mig - ska bara jobba en stund till"
I samtalen möter jag dem och de berättar. Första gångerna är de så uppe i varv att de inte ens tycker sig ha tid för ett samtal. När vi träffats några gånger kommer ofta gråten och axlarna åker ner. De inser att det måste bli en skillnad framåt om de ska hålla ihop. Verktygen finns. Återhämtning är nyckeln – den nyckeln kan och får se väldigt olika ut.
Tänk om alla kunde hitta sitt "åtta km i timmen". Ta en sak i taget, göra klart, känna ro i kroppen. Återhämtning är det enda som hjälper när stressen blir för stor. Det är egentligen självklart, förbrukning och återuppbyggnad måste vara i balans vad gäller såväl mentala som kroppsliga resurser. Och ändå, många har fastnat i ett hjul som bara tycks snurra fortare och fortare. Ingen annan stoppar hjulet åt dig. Ta tid för återhämtning oavsett hur mycket du har att göra.
Hitta dina egna åtta km i timmen varje dag.
Svårtkul!
2018.8.14
Om jag är omgiven av en grupp människor som gör saker på ett visst sätt är sannolikheten stor att jag ganska snart tar efter. Önskan hos människor att passa in är otroligt stark. Det är så kulturer skapas. Hur kan jag som ledare tänka kring detta? Vad vill jag skapa för kultur i min organisation?
Vars och ens potential är en sak, vad vi väljer att göra med den är något helt annat. Ofta fäster vi uppmärksamhet på var gränserna går för människors förmåga fast de kanske precis tagit de första stapplande stegen. Vi är alla långt ifrån vår yttersta gräns. Att tro på dina medarbetares förmåga och att den kan växa är avgörande för hur långt ni når.
Ingen lyckas med allt men alla lär sig, kanske främst av det som inte blev succé. Visst vill du ha de där medarbetarna som anstränger sig, som trots att de misslyckats kliver in på jobbet nästa dag och är beredda att göra ett nytt försök.
"Det ska gå!"
Medarbetare som har lust att göra bättre ifrån sig och fortsätta mot er gemensamma vision även när det känns riktigt svårt. Som chef - uppmuntra ansträngningen oavsett resultat. Visa att du är övertygad om att de kan så mycket mer. Låt inte tvivlet ta över utan fråga
"Vad lärde vi oss?"
"Vad gör vi annorlunda nästa gång?"
Det räcker inte med att analysera vad som gick snett. Ni måste fortsätta tro att det är möjligt för att våga prova ett nytt sätt nästa gång.
För några dagar sedan träffade jag en chef som hade ett lite speciellt uttryck när han skulle beskriva vad han gillade med sitt jobb. Det är "svårtkul". Jag fattade direkt vad han menade och såg i hans ögon att det var på riktigt när han sa det. Människor behöver utmaningar för att ge sitt yttersta. Då blir det en kultur där det är "svårtkul". Där vill jag vara!
Sitt ner en stund och njut
2018.6.20
Nu tar jag semester och insuper den fina sommaren, sätter mig på en sten i hagen och njuter av mina fyrbeningar.
Jag finns tillgänglig för enstaka coachinguppdrag och mental träning under juni-juli. From augusti även för interimsuppdrag management/HR.
Önskar alla en riktigt, riktigt fin midsommar. Varva ner och bara sitt en stund.
En käftsmäll - nere för räkning
2018.4.11
Hela tillvaron svajjar, det känns obekvämt och självförtroendet sviktar. Jag sitter med en högre chef framför mig i samtal som handlar om hens beteende. Hela kroppen signalerar att hen helst vill gå därifrån. Från att ha varit, vad hen trodde, en uppskattad chef som presterar och levererar, till ett fall rätt ner. När någon plötsligt får veta att hen upplevs som en tyrann är det inte konstigt att det känns som en rejäl käftsmäll, man försvarar sig först men går sedan ner för räkning.
Hur kommer det sig att ingen sagt något tidigare? Det stavas MOD. I det här fallet har hen (äntligen) fått en chef som hade modet. Alla år innan? Alla pratar med varandra men ingen pratar med hen. Vad är vi rädda för? Den klassiska frågan är på sin plats
"Vad är det värsta som kan hända"
Arg, ledsen, budskapet går inte in, eller vad? Är vi bara konkreta med vad vi ser hända får vi ofta ett tack tillbaka – kanske inte just då men efter en tid.
Att ge den här typen av feedback är något jag tror vi alla kan bli bättre på. Inte minst när vi idag pratar så mycket om företagens värdegrund. Vad står det för? Vågar du säga till när du upplever att attityder och beteenden inte ligger i linje med de fina ord ni satt upp på väggarna och stolt skyltar med? Vågar cheferna säga till? Jag upplever alltför ofta att ingen pratar direkt med den det berör. Hur gör du?
