En käftsmäll - nere för räkning

Hela tillvaron svajjar, det känns obekvämt och självförtroendet sviktar. Jag sitter med en högre chef framför mig i samtal som handlar om hens beteende. Hela kroppen signalerar att hen helst vill gå därifrån. Från att ha varit, vad hen trodde, en uppskattad chef som presterar och levererar, till ett fall rätt ner. När någon plötsligt får veta att hen upplevs som en tyrann är det inte konstigt att det känns som en rejäl käftsmäll, man försvarar sig först men går sedan ner för räkning.

Hur kommer det sig att ingen sagt något tidigare? Det stavas MOD. I det här fallet har hen (äntligen) fått en chef som hade modet. Alla år innan? Alla pratar med varandra men ingen pratar med hen. Vad är vi rädda för? Den klassiska frågan är på sin plats

"Vad är det värsta som kan hända"
Arg, ledsen, budskapet går inte in, eller vad? Är vi bara konkreta med vad vi ser hända får vi ofta ett tack tillbaka – kanske inte just då men efter en tid.

Att ge den här typen av feedback är något jag tror vi alla kan bli bättre på. Inte minst när vi idag pratar så mycket om företagens värdegrund. Vad står det för? Vågar du säga till när du upplever att attityder och beteenden inte ligger i linje med de fina ord ni satt upp på väggarna och stolt skyltar med? Vågar cheferna säga till? Jag upplever alltför ofta att ingen pratar direkt med den det berör. Hur gör du?

Publicerat: 2018-04-11