CHEFER SOM SKAPAR RÄDSLA


Har du varit eller befinner dig i en rädd organisation? Jag har varit där - jag har förstått det först i efterhand. Jag har funderat på vad det gjorde det med mig i mitt eget ledarskap och vad det gjorde i nästa steg med mina medarbetare? Och vad det fick för effekter på företagets resultat.

En högsta chef som leder genom rädsla får sina underställda chefer att bete sig på samma sätt. Det är inte det som sägs som är det som skapar avtryck i organisationen utan hur chefen beter sig. Beteenden smittar – båda goda och dåliga.

S_120_80_dsc-0024

"Vad är de rädda för – det får ju inga konsekvenser i den här organisationen"

sas det i ledningsrummet. Det var utbrott, kontroll, petande i detaljer, förlöjliganden, och misskreditering. Och visst fick det konsekvenser. Avsaknad av tillit till ledningen, ingen vågade fatta svåra beslut utan att stämma av uppåt, duktiga människor som slutade och de som var obekväma fick sluta. De rädda ja-sägarna blev kvar.

Om du jobbar som chef - Se varje medarbetare som den absolut viktigaste personen i företaget. Om var och en går till jobbet med den känslan då får det människor i en organisation att hjälpa varandra. Förvänta dig att alla vill och kommer prestera på topp – oavsett roll – det gäller från VD-stolen till den som sopar golvet. Då får du människor som tar ansvar för sin egen insats och utveckling. Alla tror på det företaget ska nå och vet att det egna bidraget är värdefullt. Då är det kul att gå till jobbet!

Jag lärde mig mycket av att jobba i den rädda kulturen. Både om mig själv och om vad som händer på sikt. Jag har idag lätt att identifiera chefer som jobbar genom att skapa rädsla. Jag tror inte att de gör det medvetet. De är själva troligen rädda att inte leverera, prestera och leva upp till förväntningarna.

Nu ska tilläggas att jag har haft förmånen att jobbat tillsammans med otroligt många goda ledare. Nästan alla mina chefer minns jag med glädje, olika personligheter och med en hel del gemensamt. Ledare som gett mig inspiration och energi, som har trott och verkligen menat att det är möjligt. De där som har stått bakom och pushat när det var kämpigt. Det är de jag minns bäst!

Publicerat: 2017-09-29