Varför pratar han alltid om alla andra?

Jag läser en intervju i Corren idag på morgonen och bara älskar IFK Norrköpings manager Jens Gustafsson. När får du som ledare tid för dig själv? "mellan fem och sex på morgonen finns det väldigt mycket utrymme att förbättra sig själv (...) det är den tiden på dygnet som är bäst". Helt rätt!

Jens beskriver i intervjun synen på sitt ledarskap. Jag ler flera gånger när jag läser. Jag drar paralleller från hans beskrivning av sitt ledarskap inom idrotten till ledarskap i arbetslivet. Tänk om alla hade chefer som lyfte fram sina spelare/medarbetare som Jens gör.

"Det handlar om alla andra"

Chefens roll är att få alla att må så bra som möjligt. Ös på med beröm vid framgång och ta ansvar när det går tungt.

Ställ dig frågan – Vilken ledare vill du själv ha? För mig är svaret enkelt. Jag vill ha en chef som liksom Jens mår som bäst då han funnits till hands helt och hållet för en annan människa, utan att överhuvudtaget tänka tanken om han vinner något för egen del. En chef som lägger armen över dina axlar och får ditt självförtroende att växa.

Jag har sagt det så många gånger när jag hör chefer, eller för den delen andra på arbetsplatsen, som klagar på att någon inte gör sitt jobb, är lat, smiter, är gnällig osv. Jag är övertygad om att ALLA går till jobbet och vill göra en bra insats, ingen tänker att idag ska jag jävlas med kollegorna, chefen, kunderna eller se till att inget blir gjort. Vilka förutsättningar har medarbetarna? Det är i samma anda Jens säger

"Det är väldigt få som vaknar på morgonen och tänker att idag skulle jag göra ett bra jobb om jag blev utskälld av chefen".

Chefer som skäller på sina medarbetare pyser ut sin egen stress.

Och målsättningen då? Det är inte platsen i tabellen han pratar om utan

"Vi tror på att jaga en högre standard i kulturen".

Resultatet börjar med spelarna precis som det börjar med medarbetarna på vilken vanlig arbetsplats som helst.

Här finns länk till hela artikeln.

Foto från Corren Christer Gustafsson

Publicerat: 2016-12-27